Cruisenæringen er en av de reiselivsformene som bidrar til mest lokal forurensing og klimautslipp. Samtidig skaper den samfunns- og helsemessige utfordringer og gir begrensede økonomiske gevinster for lokalsamfunn i sammenligning med annen type turisme. I Arktis kommer cruiseturisme trolig til å øke dramatisk i løpet av de neste årene, da klimaendringene fører til at havisen smelter i arktiske farvann og gir derfor muligheter til økt trafikk.

Økt cruisetrafikk i sårbare områder som Arktis vil ha konsekvenser for sikkerhet, miljø og samfunn. Sikkerhetsutfordringene med cruiseturisme ble satt på spissen i Norge i 2019, når cruiseskipet Viking Sky havarerte med 1373 passasjerer om bord og måtte evakueres. Den norske regjeringen stiftet et cruiseutvalg som følge av hendelsen, som nylig ga ut en rapport. I rapporten presiserer utvalget behovet for en tydeligere regulering av cruisetrafikken fordi norsk beredskap ikke er i stand til å håndtere alvorlige hendelser. Faren for ulykker øker med mer trafikk og risikoen for skader øker i mindre tilgjengelige områder med begrenset beredskap.Läs mer

Marocko har sedan 1975, i strid med FN-resolutioner och utlåtande från Internationella brottsdomstolen i Haag, ockuperat två tredjedelar av Västsahara. Enligt FN är Västsahara ett icke-självstyrande område som ska avkoloniseras.

1991 förhandlade FN fram en vapenvila mellan Polisario och Marocko som innebar att en FN övervakad folkomröstning skulle genomföras om Västsaharas självständighet. En folkomröstning som ännu inte ägt rum, på grund av Marockos ständiga förhalning och sabotage av fredsprocessen. Efter en lång tid av spänning på grund av marockansk aggression och brott mot vapenvilan bröts vapenvilan till slut av Marocko i november 2020. Nu pågår återigen ett lågintensivt krig som riskerar att trappas ytterligare.Läs mer

Antall barn som vokser opp i vedvarende lavinntekt har økt i flere av de nordiske landene. I Norge i 2019 var det ifølge Statistisk Sentralbyrå over 115.000 barn som vokste opp i vedvarende lavinntekt i Norge. I følge Redd Barna sine tall fra 2019 er den relative barnefattigdommen i på Danmark (13,2%), i Finland (14,3%) og Sverige på 23,1%. Dette er våre barn- og unge som kanskje ikke har muligheten til å gå på fotball, på kulturskole eller på dans fordi foreldrene ikke har råd.

Dette er barn i familier hvor foreldrene kanskje ikke har råd til å kjøpe en vinterjakke når det blir kaldt eller nye sko til barna hvis de gamle blir slitt. Dette er barn i familier som kanskje ikke har råd til å dra på ferie hverken innenlands eller utenlands, fordi lommeboka aldri strekker til. Dette er våre barn i våre land som ikke får de samme mulighetene som andre barn.Läs mer

De nordiska länderna har historiskt haft problem med rasism. Det visar urfolkens och minoriteters upplevelser under historiens gång. Dessutom har flera nordiska länder aktivt deltagit i den transatlantiska slavhandeln. I Sverige bildades i början av 1900-talet det Svenska sällskapet för rashygien, en organisation som vill ha ett rashygieniskt perspektiv på samhällsutvecklingen. Sällskapet är också pådrivande i att forma det rasbiologiska institutet i Uppsala. Danmark koloniserade Grönland med enorma konsekvenser för urfolket Inuiterna som förflyttades, nekades sin kultur och där även barn adopterades olagligt.

Ingen kan förneka att rasismen sträcker sig fram till dagens samhälle. I det absolut extrema så kan vi nämna morden i Utøya och Oslo 2011, där 77 personer mördades av en nazist, många av dem unga. Eller morden i grundskolan kronan, Trollhättan där en nazist mördade tre personer, varav en av dem var en elev. Rasismen visar sig genom dessa brott, men också i antalet hatbrott, diskrimineringen, i strukturerna.Läs mer

Även om de nordiska länderna ofta rankas högt när det gäller livskvalitet och social jämställdhet, så är de drogrelaterade dödsfallen i Norden bland de högsta i Europa. I de nordiska länderna så ökar den antalet drogrelaterade dödsfall i bland annat Sverige, Finland och Island.

Och med narkotika följer våldet.

Idag mördas många unga i Sverige genom skjutningar. Tillgången till vapen har ökat och det cirkulerar vapen som antingen smugglats in, eller tillverkats av delar som importerats. Många av de vapen som används i skjutningar och i de kriminella miljöerna har sitt ursprung på västra Balkan och smugglas in till Sverige bland annat via Danmark.Läs mer

Mycket av Sveriges och övriga Nordens export av råvaror kommer från den nordiska delen av Arktis och alltför mycket av denna export transporteras på väg. Detta innebär alldeles för tät och tung trafik på dåligt underhållna och för smala vägar.

Det är betydligt effektivare, säkrare, miljövänligare och mer klimatsmart att transportera gods och personer på järnväg. Viktiga linjer är Sundsvall–Östersund–Trondheim och framför allt godstrafiken Malmbanan/Ofotbanen mellan Luleå och Narvik samt en ny järnväg Svappavaara–Kaunisvaara. Möjligheterna för nya nordliga järnvägsförbindelser till Finland är även intressanta att utreda ur ett nordisk perspektiv.Läs mer

Internationellt har det så kallade kriget mot droger inte bara misslyckats med att lösa narkotikaproblemet, utan även fört med sig mänskligt lidande och enorma sociala, hälso- och miljöproblem runt om i världen. Det straffbaserade tillvägagångssättet har drivit fram organiserad brottslighet och våld, lett till omänskliga straff och upprätthållit droghandel, som kopplas till bland annat barnarbete och människohandel. Amnesty International har till exempel beslutat att ta upp frågan om droger som en fråga om mänskliga rättigheter. Amnesty uppmanar stater att ändra sin inställning från straff till att sätta människors hälsa och rättigheter i centrum. Flera internationella experter hävdar också att narkotikapolitiken snarare bör gå mot minskning av skador än straff.Läs mer