De nordiska länderna har historiskt haft problem med rasism. Det visar urfolkens och minoriteters upplevelser under historiens gång. Dessutom har flera nordiska länder aktivt deltagit i den transatlantiska slavhandeln. I Sverige bildades i början av 1900-talet det Svenska sällskapet för rashygien, en organisation som vill ha ett rashygieniskt perspektiv på samhällsutvecklingen. Sällskapet är också pådrivande i att forma det rasbiologiska institutet i Uppsala. Danmark koloniserade Grönland med enorma konsekvenser för urfolket Inuiterna som förflyttades, nekades sin kultur och där även barn adopterades olagligt.
Ingen kan förneka att rasismen sträcker sig fram till dagens samhälle. I det absolut extrema så kan vi nämna morden i Utøya och Oslo 2011, där 77 personer mördades av en nazist, många av dem unga. Eller morden i grundskolan kronan, Trollhättan där en nazist mördade tre personer, varav en av dem var en elev. Rasismen visar sig genom dessa brott, men också i antalet hatbrott, diskrimineringen, i strukturerna.
I Sverige så gjordes 1994 anmälningar om rasistiska hatbrott 2020. I Norge ökar antalet anmälda rasistiska hatbrott, i Danmark likaså. I Finland minskar antalet anmälda brott, men samtidigt är Finland det land där svarta möter mest diskriminering i Europa.
De nordiska länderna är kända för sina stabila demokratier, och höga jämställdhet. I det avseendet så är grundskolan en viktig bas, både för att främja demokratin och motverka rasism och andra diskriminerande strukturer. Därför är det viktigt att ha en antirasistisk grund, där elever och lärare får verktygen att motverka och motarbeta rasismen. Det innebär att lära sig kring den rasistiska historian, det innebär att stärka värdegrunden och att kunna bemöta den rasism som elever får utstå dagligen.
Att få leva ett liv utan diskriminering är en mänsklig rättighet, i det måste vi nordiska länder ta vårt ansvar. Statistiken visar tyvärr att vi inte gör det. I och med att de nordiska länderna delar historia och strukturer i många avseenden, så finns det bevisligen nordisk nytta i att lära av varandra. Att det nordiska regeringarna tillsammans arbetar för antirasistiska strategier samt att inkludera ett antirasistiskt perspektiv i ländernas läroplaner skulle gynna ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att motverka rasismen. Nordiskt samarbete skulle ha potential att göra skillnad och ha en stor inverkan i arbetet mot rasism.
Nordisk grön vänster lämnar in ett medlemsförslag till Nordiska rådet och föreslår att de nordiska regeringarna:
- jobbar för antirasistiska strategier
- samverkar i att införa antirasism i läroplanerna för grundskolorna