Nordisk grön vänster föreslår att
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna
att öka insatserna på kolinlagring i jord- och skogsbruk.
att prioritera naturliga lösningar för att binda och lagra koldioxid.
Utsläppen av växthusgaser har varit så stora de senaste århundrandet att även om radikala utsläppsminskningar görs idag så kommer planeten antagligen att värmas upp med 1,5 grader. För att ha en chans att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader, kommer världen behöva så kallade ”negativa utsläpp”.
Med negativa utsläpp menas sätt att binda och lagra koldioxid. Den enklaste metoden är så kallade naturliga klimatlösningar, vilket innebär att öka kolinlagringen i ekosystem genom att återställa eller skydda dem. Den internationella klimatpanelens IPCC:s allra flesta scenarier har utgått från att vi måste ha två tankar i huvudet inom det närmaste årtiondet – mänskligheten behöver minska de fossila utsläppen kraftigt och samtidigt skydda och öka naturliga kolsänkor, som binder kol. IPCC:s nya rapport Climate Change and Land som publicerades den 8de augusti 2019 stärker och konkretiserar det budskapet och visar att naturskogar, våtmarker och hållbart jordbruk hjälper till att skydda klimatet.
Att bevara den biologiska mångfalden är därför en nödvändig dellösning på klimatkrisen för den skyddar och ökar ekosystemens årliga kolinlagring och det totala kollagret. Arbetet för hyggesfritt skogsbruk, skydd av skogar och våtmarker samt hållbart jordbruk – vilka kan skydda och öka kolförråd – kan alltså få ny kraft av IPCC-rapporten.
Om vi ska kunna nå negativa utsläpp finns det olika sätt att gå tillväga – det finns både så kallade naturliga klimatlösningar och teknologiska. Nu är det viktigt att prioritera de naturliga klimatlösningarna eftersom det är det enklaste och tryggaste sättet att binda och lagra koldioxid.
Fotosyntesen är den mest pålitliga metoden för negativa utsläpp. När en ny skog växer ökar den sitt kolförråd år för år och då ökar kolinlagringen i hela skogslandskapet. Om man minskar avverkningen från skogen något och låter träden blir äldre kan kollagren bli betydligt större vilket också gynnar den biologiska mångfalden. Träd och mark binder och lagrar koldioxid och därför kan även återskogning eller återställning av skogslandskap ha stor klimatnytta. Naturliga klimatlösningar har alltså betydande potential att bidra till klimatanpassningen och kan dessutom stärka arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Till exempel ökad lövinblandning i de nordiska skogarna kan öka ekosystemens förmåga att motstå torka och andra klimatförändringar.
De teknologiska lösningarna bär med sig stora frågetecken kring genomförbarhet och kostnader. Det planeras just nu stora satsningar på till exempel bio-CCS (bioenergi med Carbon, Capture and Storage), som innebär att bioenergin förbränns, koldioxiden fångas och lagras i geologiska lager. IPCC väntas notera att storskalig bio-CCS kräver väldigt stora markarealer för biomassaproduktion, vilket kan hota matsäkerhet och övriga FN:s hållbarhetsmål. I stor skala är de teknologiska lösningarna både dyra och riskfyllda.
Nordisk grön vänster anser att de nordiska regeringarna bör prioritera naturliga lösningar för att binda och lagra koldioxid.
