De nordiska länderna ses som några av de mest jämlika samhällena i världen. Samtidigt har både inkomstklyftorna mellan barnfamiljer och antalet barn som växer upp i fattigdom ökat i Norden.

Enligt organisationen Rädda barnen är barn i familjer som lever i ekonomisk utsatthet mindre delaktiga i samhället, tenderar att ha sämre betyg i skolan, de lever oftare under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. Det är våra barn i våra länder som inte får samma möjligheter som andra barn.

Alla nordiska länder har år 2015 enats om att anamma FN:s Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling. Det första hållbarhetsmålet är att utrota alla former av fattigdom. Tyvärr visar Rädda Barnens rapport från 2023 att Norden är längre ifrån att uppfylla detta mål idag än då länderna fattade beslut om Agenda 2030 i 2015. Det enda landet som lyckats minska barnfattigdomen under denna tidsperiod är Island.

Enligt Rädda Barnen är Sverige det land i Norden med högsta siffor med vart femte barn som växer upp i relativ barnfattigdom. Finlands social och hälsa rf (SOSTE) varnar för att regeringen Orpos regeringsprogram med försämringar av arbetslöshetsförmåner och bostadsbidrag kommer att medföra att ytterligare 12 700 barn hamnar i fattigdom. I Norge fanns det enligt Statistisk Sentralbyrå mer än 115 000 barn som växte upp i relativ barnfattigdom år 2019.

Nordiska ministerrådets vision är att regionen ska vara världens hållbaraste år 2030. Detta innebär att vi även måste ta FNs hållbarhetsmål och arbetet mot fattigdom på allvar. Därför gjorde Nordisk grön vänster ett medlemsförslag till ministerrådet om att undersöka vad som skapar och upprätthåller barnfattigdom i de nordiska länderna samt att ministerrådet bör göra en handlingsplan för att minska antalet barn som lever i relativ barnfattigdom.

Tack vare Nordisk grön vänsters initiativ har nu Nordiska ministerrådet avsatt 1 miljon dkk i sin budget för år 2024 för att ta fram en rapport om barnfattigdom i Norden.

Norden har historiskt präglats av små skillnader, starka gemenskaper och universella välfärdssystem som har utjämnat skillnaderna mellan de som har mest och de som har minst. Men det är inte något vi ska ta för givet.

För att våra barn ska få en jämlik uppväxt måste vi i Norden se till att alla familjer har ekonomiska förutsättningar att leva, inte bara överleva. Vi måste se till att alla barn kan ha varma vinterstövlar, att alla kan delta i fritidsaktiviteter och att det finns trygga platser där barn och unga kan vara tillsammans med sina vänner utan att behöva betala för det. Alla barn har rätt till att känna att de är lika värda i våra nordiska välfärdssamhällen.

Nordisk grön vänster fördömer det brutala våld och terrorattacker som Hamas utövat mot över 1400 israeliska civila. Alla gisslan som Hamas håller måste släppas fria. 

Samtidigt fördömer Nordisk grön vänster även den israeliska regimens attacker mot civila palestinier som krävt tusentals offer. 

Palestinierna i Gaza lever i en humanitär katastrof. Befolkningen på drygt två miljoner invånare har i årtionden varit frihetsberövad och 80 procent lever i fattigdom. Nu har Israel infört en total blockad som gör att invånarna i Gaza inte får tillgång till vatten, elektricitet, bränsle och mat. Den totala blockaden strider mot folkrätten och fördöms av FN och EU. Människor dricker saltvatten, mediciner börjar ta slut och samtidigt finns inga trygga vägar ut ur området. 

Nordisk grön vänster kräver att Israel omedelbart stoppar både bombandet och den totala blockaden av Gaza. Humanitära korridorer måste införas och humanitärt stöd göras tillgängligt för befolkningen. De nordiska länderna bör inte avsluta sitt humanitära bistånd till Palestina, i och med den totala blockaden står Gazas befolkning inför en allt svårare humanitär kris och har ett behov av humanitärt stöd som är större än någonsin.

Våld och krigshandlingar kommer inte att lösa konflikten i Israel/Palestina – för att få en bestående fred behövs politisk handling, en upplösning av ockupationen och ett slut på den israeliska regeringens aggressiva bosättningspolitik som strider mot internationell rätt. Under de senaste 30 åren har antalet israeliska bosättare som lever i de ockuperade palestinska territorierna på Västbanken ökat från omkring 100 000 till omkring 750 000. 

Att Israel kunnat bedriva brott mot internationell rätt, kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten i de ockuperade områdena utan konsekvenser från omvärlden skapar en stämning av hopplöshet bland palestinier. Denna politiska hopplöshet stärker Hamas. Hamas representerar däremot inte alla palestinier och Israel har ingen rätt att kollektivt bestraffa alla palestinier i Gaza med motattacker som dödar civila och barn. 

Terrorism är oacceptabelt under alla omständigheter och det finns inget som rättfärdigar dödandet av oskyldiga civila. För att rädda civila liv i Gaza behövs nu en omedelbar vapenvila.