Turistnäringen har ökat kraftigt i de nordiska länderna under de senaste åren. Detta har lett till ekonomisk tillväxt och ökade möjligheter inom näringslivet, men samtidigt fört med sig en märkbar ekologisk belastning. Runt Norden märker lokalbefolkningen av ”överturism”, med negativ inverkan på miljön och ökat tryck på infrastruktur och lokalsamhällen.
De nordiska näringsministrarna inledde arbetet med en gemensam nordisk turismplan och ett ökat samarbete inom turism år 2017. Nordiska ministerrådet utarbetade en turismplan för 2019-2023 för att öka den tvärsektoriella politiska koordineringen och stärka förutsättningarna för att utveckla turismnäringen i Norden. Efter pandemin har mycket av det nordiska samarbetet fokuserat på att bygga upp turismnäringen igen.
Ministerrådets arbete ska inte enbart handla om att göra turismnäringen konkurrenskraftig och attraktiv. I enlighet med Nordiska ministerrådets strategiska vision ska turismsamarbetet även sikta på att göra verksamheten miljömässigt hållbar.
Som en del av hållbarhetsarbetet stöder Nordic Innovation projektet XNordic Travel Contest som går ut på att få näringslivet att själv identifiera och lösa de ekologiska utmaningarna. Även om projektet har ett gott syfte är en ökad självregulering inom näringslivet inte tillräckligt för att säkra att turistnäringen blir miljömässigt hållbar.
I tillägg till att använda nuvarande europeiska hållbarhetsindikatorer för att mäta turismens miljömässiga inverkan i de nordiska länderna bör metoderna utvecklas så att man på ett lokalt, nationellt och nordiskt plan även kan mäta de miljömässiga effekterna av en viss ekonomisk sektor eller gren inom turismnäringen. Speciellt viktigt är det att undersöka och öka den miljömässiga hållbarheten i Arktis och områden med speciellt sårbar natur.
Enligt en studie av Nína M. Saviolidis, David Cook, Brynhildur Davíðsdóttir, Lára Jóhannsdóttir och Snjólfur Ólafsson publicerad i Current Research in Environmental Sustainability (3/2021) mäter inte dagens hållbarhetsindikatorer, som den Europeiska kommissionens indikatorsystem för turism (ETIS), olika företags- eller ekonomiska sektorers inverkan på den nationella miljömässiga hållbarheten på ett tillräckligt sätt. Forskarna menar att genom att bedöma miljöpåverkan från en viss ekonomisk sektor kan man få en mer detaljerad bild av den ekonomiska verksamhetens effekter på en nations miljö. Vi bör alltså utveckla våra hållbarhetsindikatorer från att mäta initiativ som tagits av företag för att skydda miljön till att mäta effekterna av företagets verksamhet både lokalt, nationellt och på en nordisk nivå.
Forskarna lyfter fram exempel på effekter som idag lätt faller utanför hållbarhetsindikatorer är:
- frågor som är specifika för miljömässigt känsliga områden, t.ex. nedtrampning, terrängkörning, landerosion
- påverkan från kryssningsfartyg genom exempelvis luftföroreningar, avloppsrening och störningar av flora och fauna från passagerare som besöker kustlinjen med båtar
- påverkan från byggande av turismspecifika anläggningar och boende, t.ex. avfall, transport av material och tillhörande utsläpp av växthusgaser, energi- och vattenförbrukning och så vidare
- effekter från turismutveckling, särskilt med hänsyn till känsliga och vildmarksartade områden
- bullerstörningar på djurlivet
Dessa exempel visar på komplexiteten som turismnäringens hållbarhet står inför. Vi behöver kunna mäta dessa effekter för att kunna utföra turismnäringen på ett mer hållbart sätt.
Utöver nya redskap för att mäta turismnäringens miljömässiga konsekvenser behövs en handlingsplan för att minimera turismens miljömässiga belastning i hela området. För att genomföra detta och för att arbetet ska få effekt bör Nordiska ministerrådets arbete stöda och föra samman nationellt arbete för att både mäta och minimera turismnäringens miljömässiga konsekvenser.
Turismens miljö- och klimatmässiga konsekvenser är inte enbart nationella ärenden. Då flyg- och båttrafiken ökar får vi ökade utsläpp i hela regionen. Minskad biodiversitet påverkar oss över landsgränser. Att göra den nordiska turismnäringen hållbar är därmed en gemensam nordisk sak.
Nordisk grön vänster föreslår i ett medlemsförslag till Nordiska rådet att Nordiska ministerrådet
- utvecklar ett gemensamt nordiskt ramverk för att mäta enskilda ekonomiska turismsektorers miljömässiga påverkan, speciellt i Arktis och områden med särskilt sårbar natur
- kartlägger miljö- och klimatkonsekvenser skapade av turism i Norden med hjälp av ramverket
- gör en handlingsplan för att minska turismens miljö- och klimatkonsekvenser i Norden